Gasspisen – en gammal trotjänare
Den första gasspisen gjorde entré i Sverige i början av förra sekelskiftet. Produktionen av gasen skedde i ett gasverk vid Klara sjö, och senare även Hjorthagen, och lagrades i stora gasklockor. Gasspisarna var dock inte särskilt populära, bland annat eftersom gasen var dyrare än de gamla hederliga vedträna som man använde till vedspisar. Men under 1950-talet rönte spisarna större popularitet tillsammans med gaspannorna och en stor andel bostäder försågs med detta. I slutet av decenniet hade en kvarts miljon stockholmare gas i sina hushåll. Efter många år av konkurrens av olja och el har användningen av gas börjat öka igen, mycket på grund av den förnybara biogasen.
Hur fungerar en gasspis?
Gasspisen skapar värme genom förbränning av gasbränsle, såsom stadsgas, naturgas eller gasol. Gasen kommer från en gasledning i huset till ett valv inne i spisen som öppnas när spisen vrids på. Därefter sker en blandning av gas och syre, vilket får gasen att antändas antingen med tändstickor eller med hjälp av ett inbyggt tändningssystem. När man är färdig med matlagningen kan man antingen blåsa ut lågan eller vrida av gasen varpå spisen stängs av. Det är mycket viktigt att komma ihåg att göra detta.
Fördelar med en gasspis
Många föredrar gasspisen framför elspisen, inte minst en hel del kockar. Det beror bland annat på att den anses ge ett bättre stekresultat. Detta eftersom det är lättare att finjustera temperaturen med hjälp av gasreglaget, vilket har en omedelbar effekt på värmetillförseln. En annan fördel med gasspisar är att de förbrukar mindre energi än en elspis, åtminstone när det vankas stekning. Är man en frekvent användare av ugnen är energiförbrukningen dock mer eller mindre densamma mellan de två alternativen. Om man funderar på att byta ut sin elspis mot en gasspis så finns det företag i Stockholm som både säljer spisar och sköter installationen åt dig.
